Rida

Red prinsessan Yaga igår.

Då det säkert är mitt fel :( att hon börjat krångla med tränsningen så jag ansträngde mig ännu mer för att det inte skulle bli något bråk. I-M hade skrivit att de löste tränsningen genom att ta loss bettet från tränset och lirka på själva huvudlaget först och sedan med hjälp av en mutrot (=mutmorot) få in bettet i munnen.

Jag gjorde så men jag knäppte dessutom loss ena sidstycket, knäppte upp sidstycket på nosgrimman och tog av pannremmen från den sidan. Pannremmen satt kvar i det andra sidstycket. Sedan så lade jag nackstycket ganska långt bakom öronen och lade nosgrimman till rätta över nosryggen, lade pannremmen över pannan och drog igenom sidstyckena. Knäppte sedan ihop nosgrimmans sidstycke och knäppte nosgrimman (kanske heter spände egentligen -.-). Tog bettet med tyglarna och knäppte upp tyglarnas ändar, sedan knäppte jag dem runt halsen. Satte sedan fast bettet i ena sidstycket, tog mutrot och lirkade in bettet och knäppte fast det i andra sidstycket. Voilá - träsning a´la inget bråk alls. Visst, lite invecklat men värre att slåss med hästen i en kvart och få ännu mer problem sen...

Skrittade stora vägen en bit och svängde sedan upp på grusvägen (snötäckt) förbi Albatross och Bäckströms stall. Fortsatte till busshållplatsen. På vägen så red vi övergångar skritt-halt-skritt-halt-trav-skritt-halt. Vi gjorde också skänkelvikning och misslyckade framdelsvändningar. På väg åt andra hållet red vi volter och lite öppna. Testade också att blunda och försöka känna hur hon gick. Mycket lättare att koncentrera sig bara på sig själv och hästen då. Nackdelen är att man inte ser vart man rider och om det kommer bilar ;p Fick i allafall känslan av att hon höjde ryggen och spårade när vi red på rakt spår på vägen och känslan förstärktes när vi tog trav. Så det gick rätt bra. Mycket bättre än det hade gått på nån dum ridbana eller i något trångt och tråkigt ridhus i allafall :P

Undrar om någon orkar läsa igenom allt jag skriver? :D