Rida

Ridlärare: Ingela

Elever: Frida-Jack, Lisa-Charbi, Birgitta-Saleta, Sofia-Canard, Cecilia-Wernezia och jag-Parázs

Idag red vi för Ingela och det var nog därför jag inte var uppskriven på Lucky. Till Terese har jag ju sagt att jag vill rida Lucky eftersom vi ska tävla snart men det är ju inte säkert att Ingela vet att jag har sagt. Huvudsaken är att jag får hoppa Lucky nästa vecka så vi får lite mer träning ihop innan tävlingen.

Vi red fram lite självständigt och jag måste säga att Parázs kändes vääääldigt seg. Tydligen var det inte direkt seghet utan hon behövde helt enkelt gå så långsamt för att koordinera sig. Det kändes i allafall konstigt. Tror hon har en fjärdedel av Luckys steglängd...

I skritten gick hon i form ibland, i traven nästan ingenting. Hur kan det se så enkelt ut när andra rider henne?? Att galoppera var nästan omöjligt. Hon gjorde en ansats till att börja galoppera men sedan fortsatte hon i trav i allafall. I uppvärmningen lyckades vi som mest hålla galoppen en långsida (tror jag) och när vi jobbade lite mer högst en halv volt (tjugometersvolt). Så fort jag tog minsta lilla i innertygeln bröt hon av.

Att flytta skänkelvikning var också jättesvårt. Det enda som gick bra var väl när vi red bogen in på slutet. Fick till två fina bogen in.

Var inte så jätterolig lektion och det beror enbart på att jag tyckte Parázs var så svår. Hon kändes inte alls lika svår när hon var ny! (Eller, då gick hon åtminstone framåt...) Så blir man ju lite besviken när det oftast ser lätt ut när andra rider henne. Jag har ridit så länge nu och man blir liksom aldrig bättre -.-

När jag skulle göra i ordning Parázs innan lektionen var jag lite misstänksam då jag sett henne hugga tänderna i en person och vara allmänt superarg på de flesta. I allafall så pratade jag lite med henne och hon verkade lugn och snäll så jag tog första borsttaget. Då fick jag plötsligt en hästgap som var minst lika stort som ett krokodilgap mitt framför ansiktet. Hon lyckades inte ta någon smakbit men jag kan ju säga att hon halvt skrämde ihjäl mig. Kom så plötsligt ;P

Jag ville inte bli uppäten, jag har fortfarande kvar blåmärke på ryggen sedan Lucky i måndags började slå med sin framhov när jag satt på huk och borstade frambenet.

Vet inte vad jag ska ta med mig från den här lektionen. Vet faktiskt inte...

Jag blir "tokig" på "alla" som tjatar om att jag ska ha sporrar. Jag tycker faktiskt inte att sporrar gör någon skillnad när jag rider. Visst, man kanske kan ge mer finkänsliga hjälper men jag känner inte var jag har sporrarna och då kan jag ju inte det...

Säger man det till ridlärarna säger de bara att man ska träna på att rida med dem (sporrarna)... ;P